Man kan inte förvänta sig något bättre utan en förändring

I vissa fall kan hästmänniskor vara en aning trångsynta, oavsett vad saken gäller. Efter en dålig tävling eller efter att man tröttnat på att hästen inte uppfört sig i hanteringen så försöker man återigen – men utan att ändra någonting. Man fortsätter att rida hästen med huvudet rakt upp i luften i markarbetet och undrar varför den inte orkar genom hela banan, man rider lika slarvigt in i mellantraven och får ett galoppinslag och man fortsätter att skrika och rycka i hästen varenda gång den inte uppför sig. Samma gamla vanor och samma gamla sätt, om det inte har fungerat förut så lär det inte fungera efter det femtioelfte försöket, eller hur?

Jag har gjort många dåliga starter i mitt liv och jag har alltid blivit lika förbannad efteråt. Till en början vill jag bara gråta, därefter blir jag arg, därefter tvivlar jag på mig själv, sedan tvivlar jag på min häst och det är inte förrän jag gått igenom alla dem stadierna som jag kan ta ett djupt andetag, släppa alla känslor och tänka vidare. Istället för att klaga på min ridning eller att min häst var så spänd och ofokuserad så börjar jag tänka igenom det – vad är det med min ridning som brister? Eller vad är det som gör att jag inte kan nå fram till min häst när den blir spänd? Vad behöver jag hem och träna på?

Om man fortsätter med samma gamla rutiner och samma gamla vanor så tror jag aldrig att man kommer att kunna ta sig vidare. Om du lägger hästen fel in i en kombination på varenda tävling eller om du får travinslag i galoppdelarna av programmet på varenda tävling så måste man börja fundera varför det händer, inte tänka att det kommer att gå bättre nästa gång och göra samma misstag om och om igen. Man kan inte förvänta sig att någonting ska bli bättre om man inte kan inse sina brister, kämpa stenhårt för att göra dem till styrkor och våga förändra sig.

DSC_0143

Annonser

2 thoughts on “Man kan inte förvänta sig något bättre utan en förändring

  1. Sant det du skriver. Blir riktigt frustrerad på ponnytävlingar när ett visst ekipage jämn – varje tävling skrek till sin mamma att de ska ”sälja ponnyjäveln” när de inte red på godkända resultat. Hästen missförstår inte utan anledning, det är alltid ryttarens fel!

  2. Bra skrivet! Vet inte hur många gånger någonting gått skitdåligt och man får börja om ifrån början och ändra sättet man rider på… Men, det går ju framåt även om det är jobbigt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s